Cigarr: KC Black

Vitola: Toro
Dimensioner: 152x52
Röktid: 70 till 80 minuter

Täckblad: Arapiraca Clara
Omblad: Ecuadorian Sumatra
Inlaga: Corojo, Habano, Criollo 98

Presentation: 
Det är andra gången vi stöter på den här gördeln i silvergrått med ordet svart tryckt på 16 olika språk och Caldwells logotyp med en rökande man på en höghjuling. Den där höghjulingen är förresten en cykel jag gärna provat. Det ser ju fullständigt livsfarligt ut att sitta på sadeln högt upp i luften och försöka hålla balansen. Det kanske inte ör så svårt som det ser ut men det norska namnet på cykelmodellen som utvecklades i mitten av 1860-talet är veltepetter. Det får mig ändå att tro att framförandet innebär en och annan mindre fara. 
Täckbladet på KC Black är lite grovt men fantastisk oljigt och inbjudande mörkt. Capan avslutas med en grisknorr på toppen av cigarren som känns riktigt välfylld och fast i köttet hela vägen från fot till huvud. 

 

Kalldraget genom KC Black bjuder på choklad, teak och en subtil smak av mynta. Jag ger cigarren en omsorgsfull rostning innan jag känner på den första puffen som levererar full styrka. Mörk choklad, ek, körsbärsträ och starkt kaffe är vad som bjuds de första centimetrarna. Drakblosset eldar på med svartpeppar i en typiskt dominikansk öppning. Visst är det lite våldsamt initialt men det är bara att invänta rätt förbränningstemperatur så blir den här svarta hingsten oxå tämjd. En bit in på första tredjedelen minskar kryddigheten och cigarrens kropp eller omfång tillåts växa.
 
Jag får söt vanilj, syra och lackad mahogny i en rundare smakkaraktär men samtidigt är det uppenbart att tobaken innehåller en hel del nikotin trots att den fått ganska många år på nacken vid det här laget. Fyra år närmare bestämt om jag skall lita på Martin Nelsons minne. Jag räknar att det ligger tre stycken mittvener i inlagan och det är då inte så konstigt att KCB biter till en aning.

Lite då och då smakar cigarren fire cured piptobak vilket säkert en och annan av er kan uppleva som ett trevligt och överraskande inslag. Annars är det mycket maskulina smaker som jord och läder som ligger långt fram i registret nu. Ibland, men inte hela tiden smäller cigarren till med intensiv pepprighet mot näsan och det blir nästan som en lätt örfil som håller koncentrationen uppe. För i slutet av första- och början av andra tredjedelen är KCB riktigt tillbakalutad och gräddig med en lång finish av muskot, kardemumma och en god blandning av körsbärssötma och stevia. Här kommer oxå mörk choklad, svart kaffe, mer läder och jord tillsammans med mörka träslag.
 
Cigarren har haft en bra nivå på syrligheten hela vägen vilket gör att munhålan håller sig pigg. Det surrar lite lätt i mina tinningar eftersom nikotinet ligger på en rätt hög nivå samtidigt som det handlar om en stor cigarr. Det är ju en Toro (tjur) och det är klart att den skall ha muskler då. Munfyllnaden är riktigt rejäl och ibland så stor att det känns som att röken skall tränga igenom mina trumhinnor och pysa ut genom öronen.
 
KC Black är en Late Night Smoke och jag skulle gärna röka den i sällskap med en vuxen whisky.
 
Sista tredjedelen fortsätter att ge läder och jord men oxå ek och cellulosa plus en lång och söt eftersmak. Inga stora förändringar här utan mest en behaglig och trygg fortsättning på den inslagna vägen från de föregående tredjedelarna. Mot absoluta slutet får jag chokladpudding och whisky lagrad på svensk ek. Det kan vara tjäran som ansamlats i tobaken mot slutet som ger illusionen av en kraftfull, rökig whisky men det känns i så fall som en riktigt bra final. 

Drag och brandegenskaper:
Well, draget genom den här Toron är alldeles förträffligt och cigarren levererar rejäla mängder rök. Det tjocka oscuro-bladet behöver en och annan touch up men brandlinjen skevar aldrig ut totalt. Små korrigeringar räcker bra. Om mitt minne inte sviker mig så var det samma sak med Corona Gordan i samma serie. Men om nu en cigarr skall heta Black så behövs ett rejält tjockt och tåligt täckblad för att klara att  fermenteras under så höga temperaturer som krävs för att resultatet ska bli riktigt mörkt. Ett tjockt och oljigt löv brinner naturligtvis inte lika lätt som ett tunt. Ibland får smaken och utseendet vara värt lite gas.

Casdagli/Bespoke Cabinet Selection Rosetta
Rosetta, eller rättare sagt hela linjen Cabinet Selection är tänkt att vara det perfekta valet till en god kopp kaffe. Den är ingen glänsare utan snar...
KC Antiblack Fresco by Caldwell
Ett ljust täckblad ligger runt kroppen på en jämt rullad cigarr med ett par mörka löv i inlagan. Antiblack doftar härligt fräscht och jag får känslan ...
Leave a comment

Please login or register to review