Månadens hellåda
Cigarr: La Galera Anemoi Anemoi och Boreas

Vitola: Toro och Grand Corona
Mått: 160x52 och 120x46
Röktid: Toro 90 minuter. Grand Corona 75 minuter. 

Täckblad: Connecticut Broadleaf 
Omblad: Corojo
Inlaga: Piloto Cubano, Criollo 98

Presentation:
Båda cigarrerna har rejält mörka täckblad. Boreas skulle jag kalla Maduro och månadens fokuscigarr Anemoi Anemoi är så svart att den får sorteras in under epitetet Oscuro. 
Färgvalet för gördlarna kommunicerar verkligen Grekland på alla sätt och vis. Det är mycket vitt och blått plus några stänk av gammalrosa och lila. Jag går ibland till en grekisk restaurang här i stan som heter Den Lilla Tavernan. Inredningen där går i exakt samma typiskt grekiska stil och jag blir plötsligt sugen på Ouzo och svärdfisk. Låt se om Anemoi smakar moussaka ????.

Anemoi Anemoi öppnar kraftfullt och mörkt med karaktär av jord, kaffe och läder. Boreas är ungefär likadan men syrligare. På grund av skillnaden i drag kommunicerar Toron mycket tydligare och smakerna är distinktare. Syrligheten ökar efterhand även i Anemoi Anemoi. 
Det känns lite märkligt att skriva namnet dubbelt sådär, men så har La Galera bestämt att Toron skall kallas. Serien kommer i 4 plus 1 storlekar. En vitola för varje väderstreck som vinden kan blåsa från. Grekerna gav vindarna gudanamnen Boreas, Notus, Eurus och Zephyrus och det övergripande namnet för alla vindar blev Anemoi. Så vår fokuscigarr Anemoi Anemoi är liksom chef över alla de andra brisarna om du förstår hur jag menar. 
Eftersom båda cigarrerna innehåller samma blend fick jag infallet att tandem-röka dem för att hitta likheter och skillnader. Normalt brukar små faconer eller storlekar vara intensivare än sina större och vuxnare brorsor. Så är det inte riktigt idag men det förklaras rimligen med det tighta draget genom Boreas.
 
Båda ligger någotsånär medium till full i styrka men Boreas är spädare i kroppen och levererar mer kärva trätoner som drar mot ek. Båda har en lätt sötma i eftersmaken men Toron är mycket mulligare och landar fint i en fet, jordig gräddighet en bit in i första tredjedelen. Grand Coronan lider tyvärr av sin tillknäppta blyghet och ger mest bara trä och upplevs därför torrare. Anemoi Anemoi har lite krydda mot näsan och en fruktig sötma i långa eftersmaken. Toron har verkligen lättat upp trots att den fortfarande domineras av kaffe, jord och läder men på ett mycket mer lättrostat och ljusare vis än i början. Boreas får ett tillskott av kanel men annars inga förändringar. Att Boreas är mindre komplex förklaras sannolikt delvis av det tighta draget.
 
Efter 45 minuters rökning är cigarrerna lika varandra. Mörk choklad har gjort sällskap med de tidigare smakerna och båda pinnarna ger mycket trä nu.
 
Sista tredjedelen innebär inte några revolutioner. Det öppnare draget i Toron ger den en vuxnare personlighet. Men på upploppet ligger de annars väldigt lika i smakleverans trots att Boreas har haltat hela vägen från start. 

Drag och brandegenskaper:
Båda cigarrerna behöver rostas ordentligt för att gå igång med bra glöd över hela foten. Nu är det ju fråga om väldigt mörka och tjocka blad så det är inte förvånande att de kräver energi för att brinna.
 
Draget genom Toron är öppet och lätt medan Boreas kämpar emot mycket mer. Grand Coronan är rejält matad med tobak och hårdare rullad varför den behöver puffas tuffare för att ge tillfredställande rökvolym.
 
Båda håller en rak brandlinje med en vit askpelare som gärna vill smula så passa byxorna ????
Cigarr och dryckesmatchning - Del 68, La Galera Anemoi
Hej på er alla cigarrvänner! Då kör vi årets sista matchning, eller ja, kanske nästa års första i och för sig. Vi har kommit fram till dryckesmatchning nummer 68 på den här spännande resan. Jag lyckades smita en stund på nyårsafton för att sätta mig med denna dels fantastiska cigarr och dels fantastiska kombination. Klockren matchning! ...
Leave a comment

Please login or register to review

No tobacco if your are under 18 years old